SOIC Dynamic China C ökade med 6,61% under juli och SOIC Dynamic China A ökade med 6,56%, medan jämförelseindexet MSCI China Net Index (SEK) ökade med 8,44%. Fastlandsbörserna, Shanghai-börsen och Shenzhen-börsen, steg med 3,7% respektive 4,8%, medan Hongkong-börsen ökade med 2,9%. Fastlandsbörserna och Hongkong är räknade i sina egna valutor.
Stark tillväxt första halvåret trots global osäkerhet
Kinas ekonomi växte i en takt som överträffade regeringens helårsmål om 5 % BNP-tillväxt under första halvåret 2025, drivet av stark exportutveckling och tecken på förnyad vitalitet i den privata sektorn. Exporten överträffade förväntningarna trots fortsatt global osäkerhet inklusive tullåtgärder och förändringar i internationella handelsramverk med särskilt stark fart på marknader utanför USA. En del av ökningen kan bero på förhandsleveranser och lageruppbyggnad, vilket kan dämpa tempot senare under året.
Handel och osäkerhet kring tullvapenvilan
Under årets sju första månader ökade Kinas utrikeshandel med 3,5 % till 25,7 biljoner yuan (3,58 biljoner USD). I juli steg exporten med 8 % till 2,31 biljoner yuan och importen med 4,8 % till 1,6 biljoner yuan. Sammanlagt ökade handeln med 6,7 % jämfört med samma månad i fjol. I dollar räknat steg exporten med 7,2 % och importen med 4,1 % den snabbaste importtillväxten sedan juli 2024. Handeln med ASEAN, EU, Afrika och Centralasien ökade med 9,4 %, 3,9 %, 17,2 % respektive 16,3 % i yuan, vilket visar på fördjupade relationer med marknader utanför USA. Handelsdatan reflekterar även strukturella förändringar Kinas exportmix. 2025 markerar 20 år av Kinas gröna utvecklingsfilosofi – “klara vatten och gröna berg är ovärderliga tillgångar” – med en ökad andel grön teknik och högteknologiska produkter.
Politisk fokus skiftar mot starkare stöd
Peking signalerar en mer offensiv finanspolitik och en måttligt expansiv penningpolitik resten av året, för att “fullt ut frigöra policyeffekterna” och stödja tillväxten. Detta bygger vidare på stimulanspaket som aviserades i september 2024 och reflekterar en mer proaktiv finans och penningpolitik jämfört mot 2023. Ökad likviditet i systemet ses som nyckeln för att accelerera både inhemska och internationella flöden. Målet ska nås genom riktade finanspolitiska satsningar och fortsatt ökning av privat utlåning, som redan är upp nära 9 % på årsbasis.
Finanspolitiska verktyg
Centralregeringen ska öka utgifterna genom att ge ut ultra-långa statsobligationer och riktade obligationsprogram till regioner. Kapitalet ska styras till sektorer, regioner och projekt med störst behov och tydligast tillväxtpotential, medan olönsamma projekt avvecklas.
Två strukturella utmaningar står i fokus
• Fastigheter: Tier 1-städer som Shanghai visar tydlig återhämtning i både nyproduktion och andrahandsmarknad, medan många andra städer fortfarande bottnar ur.
• Lokal skuldsättning: Arbetet med att identifiera och hantera problemprojekt pågår, där selektiva ingripanden föredras framför generella stödåtgärder.
Riktade åtgärder för konsumtion och demografi
Regeringen inför ett nationellt barnomsorgsbidrag på 3 600 yuan per år för varje barn under tre år. Bidraget är symboliskt viktigt men för litet för att påverka födelsetal eller konsumtion i dyra storstäder; i Shanghai krävs sannolikt stöd som är fem till tio gånger större. Dessutom planeras avgiftsfri förskola, bättre infrastruktur, högre lärarlöner och starkare barnomsorg. Fokus ligger på att bygga ut den “grundläggande ekonomin”. Särskild uppmärksamhet ges till låginkomsttagare och Kinas stora grupp icke-bofasta arbetare, som kan bli starka konsumtionsmotorer med rätt stöd och bättre tillgång till offentliga tjänster.
Strategiska långsiktiga investeringar i energi och infrastruktur
Kina fortsätter med storskaliga projekt med både ekonomiskt och strategiskt värde. Det nya vattenkraftsprojektet vid Yarlung Zangbo-floden, värt 1,2 biljoner yuan, ska pågå i 14 år och kan bidra med 0,1–0,3 procentenheter till BNP årligen under byggtiden. Projektet stärker energisjälvförsörjningen, höjer energieffektiviteten och stöder långsiktigt reallönetillväxten.
Stabilitet trots osäkerhet externt
Den globala situationen är fortsatt osäker, särskilt på grund av oförutsägbara amerikanska handelspolitiska åtgärder. Kina har valt en återhållsam linje utan aggressiva motdrag, och har istället stärkt banden till andra exportmarknader. Detta har hittills skyddat ekonomin från större störningar och hållit förtroendet uppe. Internationella valutafonden (IMF) har samtidigt höjt sin prognos för Kinas BNP-tillväxt 2025 till 4,8%, vilket är 0,8 procentenheter mer än i april och den största upprevideringen av alla länder i den senaste World Economic Outlook-rapporten (29 juli 2025).
Senaste USA–Kina-samtalen
Den 28–29 juli hölls den tredje rundan av högnivåförhandlingar i Stockholm. Enligt handelsdepartementets talesperson He Yadong var samtalen “öppna, djupgående och konstruktiva”, och man enades om att försöka förlänga den nuvarande pausen på tullar (cirka 24 %) med 90 dagar. USA:s finansminister Scott Bessent betonade att förlängningen är trolig men inte beslutad; president Trump avgör. Frågor som överkapacitet, teknikexport och sällsynta jordartsmetaller diskuterades, men inget formellt avtal skrevs under. Både Bessent och USA:s handelsminister Howard Lutnick beskrev ändå samtalen som konstruktiva. President Trump har uttryckt försiktig optimism och öppnat för ett möte med president Xi senare i år, men inget är bekräftat.
Framåt
I oktober håller Kinas kommunistparti den 20:e centralkommitténs session för att fastställa den 15:e femårsplanen för ekonomisk och social utveckling. Politiken väntas bekräfta nuvarande kurs: riktad finanspolitisk expansion, stödjande penningpolitik och selektiva strukturreformer för att stärka inhemsk efterfrågan och långsiktig stabilitet.
Läs hela månadsbrevet genom att klicka på bilden ovan eller ladda ner PDF:en direkt.