Nästan tre av fyra laddbara personbilar som tillverkades i världen 2025 byggdes i Kina. Där finns också en stor del av batterikompetensen som elbilsindustrin behöver. För Sverige gör det samarbete med kinesiska företag till en fråga om framtida konkurrenskraft: hur kan svensk kunskap bli mer värdefull tillsammans med Kinas industriella förmåga? [9]
Kinas styrka förenar teknik och tillverkning
Kina är världens största marknad för laddbara personbilar, alltså både rena elbilar och laddhybrider. [17] Globalt ökade försäljningen av laddbara personbilar med 20 procent under 2025 och översteg 20 miljoner bilar. Kinesiska tillverkare stod för 60 procent av den globala försäljningen. [9]
Landet stod dessutom för över 80 procent av världens battericellsproduktion 2025. Tillverkning, teknik och en stor hemmamarknad finns därmed samlade i samma land. Det ger Kina betydelse för hur bilar utvecklas, vilka lösningar som når marknaden och vilka företag som får erfarenhet av att tillverka dem. [9]
IEA beskriver hur långvariga satsningar på forskning och laddinfrastruktur samt åtgärder för att stimulera efterfrågan har bidragit till denna position. Industrin omfattar sammanhängande led från materialförädling till battericeller och färdiga fordon. Samtidigt konkurrerar många kinesiska tillverkare hårt om kunderna. Statens industripolitik är en del av förklaringen; företagens teknikarbete, investeringar och erfarenhet av produktion är också avgörande. [8]
Hos vissa företag samlas flera led inom samma koncern, så kallat vertikal integrering. BYD utvecklar och tillverkar exempelvis både bilar och batterier för de egna fordonen. [1] Det kan underlätta samordningen när batteriets utformning, kylning och bilens konstruktion behöver anpassas tillsammans. Erfarenheter från fabriken kan också föras tillbaka till utvecklingsarbetet. Sådan kontroll över flera led skiljer sig från samarbete mellan fristående leverantörer. Båda formerna kan bidra till att omsätta ny teknik i färdiga bilar.
En väl fungerande koppling mellan utveckling och tillverkning kan också ge kostnadsfördelar. Om problem upptäcks och löses redan under utvecklingen kan behovet av sena konstruktionsändringar och omarbetningar i fabriken minska, vilket kan spara både tid och material. Fördelarna beror därför på hur samarbetet organiseras och fungerar, även när verksamheterna finns inom samma koncern.
Teknik som når en färdig bil
Ett konkret exempel är den kinesiska batteritillverkaren CATL:s Qilin, som presenterades 2022. Företaget beskrev hur kylning och bärande delar integrerades mellan battericellerna för att utnyttja utrymmet bättre. För en bilutvecklare är sådant arbete relevant för hur mycket energi som ryms i bilen och hur batteriets temperatur kan hanteras. I juni 2023 levererades en Zeekr 001 med Qilin-batteriet. Tekniken hade nått ett fordon. [2, 3]
Exemplet gör Kinas betydelse konkret: batterispecialister och biltillverkare kan tillsammans omsätta tekniska lösningar i produkter. Den som utvecklar en bil behöver både förstå tekniken och kunna få den att fungera tillsammans med resten av fordonet. Ett samarbete kan ge tillgång till kunnandet bakom den färdiga komponenten och möjlighet att delta i nästa utvecklingssteg.
Volvo och Geely: från förvärv till gemensam utveckling
Volvo Cars är ett exempel på hur sådana industriella förbindelser kan byggas. Efter Geely Holdings förvärv av Volvo Cars breddades Volvos verksamhet i Kina. År 2011 beskrev Volvo en ny organisation i Shanghai med teknikcentrum och funktioner för bland annat inköp, design och tillverkning. Ambitionen omfattade både utveckling och en starkare position på den kinesiska marknaden. [12]
Svensk kompetens var tidigt en del av utbytet. När det gemensamma utvecklingscentrumet i Göteborg presenterades 2013 pekade Geely uttryckligen på Volvos tekniska kunnande och regionens fordonskompetens. Svenska och kinesiska ingenjörer skulle arbeta tillsammans. [13]
Samarbetet blev också konkret i bilarna. När Volvo började producera XC40 i Luqiao 2019 byggde fabriken redan Lynk & Co 01. Modellerna använde CMA, en gemensam teknisk grund för bilen som utvecklats tillsammans med Geely. Volvo fick därmed produktion närmare kinesiska kunder och använde teknik som flera märken delade. Här kombinerades utveckling, tillverkningskapacitet och marknadstillgång. [14]
Volvo är inte ensamt om att bygga närvaro i Kina genom industriella samarbeten. Volkswagen har förlängt avtalet om sitt samriskbolag med SAIC till 2040. BMW har genom samriskbolaget BMW Brilliance byggt upp omfattande tillverkning och utvecklingsverksamhet i Kina. [7, 11]
Samarbetet mellan Volvo och Geely har alltså byggts genom både kunskapsöverföring och gemensam utveckling. Samtidigt har kinesiska företag som CATL byggt egen teknikkompetens. För svenska företag kan samarbete därför ge tillgång till både kinesiska innovationer och gemensamt utvecklade lösningar. Värdet av en etablerad relation kan växa när parternas styrkor förändras.
Vad samarbetet kan betyda för Sverige
I mars 2026 samlade Geely Auto sina utvecklingsverksamheter i Göteborg och Frankfurt under Geely Technology Europe. Verksamheten i Göteborg har sina rötter i utvecklingscentrumet som etablerades 2013. Uppdraget omfattar gemensam fordonsutveckling med kollegor i Kina och att föra in europeiska kundkrav och regelkrav tidigt i arbetet. Här finns ett konkret skäl för en kinesisk koncern att utveckla teknik i Sverige: kompetensen kan hjälpa dess produkter att fungera på fler marknader. [6]
Nästa möjlighet finns i tillverkningen. Volvos EX30 började tillverkas i belgiska Gent i april 2025, efter investeringar som anpassade den befintliga fabriken till en ny bilplattform. I juli 2026 beskrev Volvo även möjligheten att låta anläggningen tillverka bilar åt andra märken. Sådana uppdrag skulle kunna öka kapacitetsutnyttjandet och fördela fabrikens fasta kostnader över fler bilar. Gent visar därmed både hur en fabrik kan ställas om och hur dess roll kan breddas genom nya uppdrag. [15, 16]
Kan nästa steg i samarbetet bli fler bilar tillverkade i Sverige? Kinesisk teknik och svensk utvecklings- och tillverkningskompetens kan tillsammans skapa förutsättningar för nya fabriksuppdrag, leverantörsaffärer och arbetstillfällen. Handelsvillkoren kan stärka motivet: för bilar som säljs inom EU kan tillverkning inom unionen minska exponeringen för EU:s särskilda utjämningstullar på nya batterielektriska personbilar med kinesiskt ursprung och därmed risken för tullrelaterade kostnadsökningar. Effekten beror på produktionsupplägget och ursprungsreglerna; europeisk slutmontering innebär inte automatiskt att de extra tullarna faller bort. För att uppdragen ska hamna i Sverige behöver svenska anläggningar kunna möta tillverkarnas krav, samtidigt som efterfrågan, produktionskostnader och avtalsvillkor måste motivera investeringarna. [4, 5]
Att tillverka fler bilar här är samtidigt ett mindre steg än att återskapa hela leverantörskedjan. Kinas etablerade leverantörsnätverk, stora produktionsvolymer och tillverkningskunnande ger kostnadsfördelar som är svåra att återskapa. Motsvarande kapacitet i Sverige, från materialförädling till battericeller, skulle kräva omfattande investeringar även i led där prispressen gör lönsamheten osäker. IEA beskriver exempelvis hur många tillverkare av material till batteriernas positiva elektrod går med förlust. Det talar för att bygga vidare på svenska styrkor och pröva vilka delar av leverantörskedjan som kan utvecklas konkurrenskraftigt här. [9]
Så länge kritiska batterimaterial och komponenter hämtas från Kina kan exportkontroller eller leveransavbrott fortfarande bromsa produktionen även i svenska fabriker. Lokal biltillverkning minskar alltså vissa handelsrisker, samtidigt som beroenden längre bak i kedjan finns kvar. [8, 10]
Ett nära kinesisk-svenskt samarbete kan samtidigt ge tidigare information om leveransproblem, så att materialbeställningar och produktionsplaner kan anpassas innan bristen når fabriken. Vid vertikal integrering kan flera led inom samma koncern samordna tillgängliga komponenter med vilka bilmodeller som ska tillverkas, vilket kan begränsa följderna av en störning genom att komponenter kan omfördelas mellan olika modeller och fabriker. Egen teknisk kompetens och inflytande över produktutvecklingen blir därför viktiga för att kunna pröva alternativa material, komponenter och leverantörer, med hänsyn till både tekniska krav och kostnader. [8]
Nästa kapitel
Kinas betydelse för fordonsindustrin ligger i kombinationen av teknik, tillverkning och en stor marknad. Volvo och Geely visar hur svensk och kinesisk kompetens kan förenas i gemensam utveckling och produktion. När parternas styrkor förändras kan etablerade relationer också öppna nya möjligheter. I Göteborg finns redan utvecklingsarbete där svensk kompetens bidrar till gemensam fordonsutveckling och till att europeiska kundkrav och regelkrav finns med från början.
För Sverige ligger möjligheten i att bygga vidare på detta: få ansvar för mer utveckling, vinna nya tillverkningsuppdrag och skapa fler affärer för svenska leverantörer. Nya produktionsuppdrag kräver att svenska anläggningar möter tillverkarnas krav och att investeringarna är ekonomiskt motiverade. Företagen behöver samtidigt behålla egen teknisk kompetens och inflytande över utvecklingen för att hantera de beroenden som samarbetet kan skapa. Nyttan för Sverige ligger därför både i uppdragen och i det kunnande som byggs upp här. Erfarenheterna från dagens samarbete kan stärka svenska företags förmåga att utveckla nästa generation av fordon, och göra svensk kompetens mer värdefull som en del av den internationella fordonsindustrin.